Syftet med studien är att utröna hur viktig fotosyntesen är när elever beskriver ett ekosystem. I dagens undervisning läggs det mycket tid på att eleverna ska lära sig fotosyntesbegreppet. Tidigare studier har visat att elever har svårt att förstå fotosyntesen, och vi vill med vår studie undersöka om det finns en koppling mellan förståelse av fotosyntesen och användningen av fotosyntesen i beskrivningen av ett ekosystem. Intervjuer med gymnasieelever genomfördes vid två tillfällen. Vid det första tillfället fick eleverna svara på frågor om fotosyntesen och respirationen, och vid det andra tillfället beskrev de ekologin i ett akvarie.

Syftet med denna studie är att undersöka elevernas uppfattningar om materians uppbyggnad och om materians och energins bevarande. Den föreliggande studien baseras på en kvantitativ analys i form av en elektronisk enkät, som föregicks av en kvalitativ analys i form av, strukturerade intervjuer och demonstrationer.Eleverna har kunskap om vardagsnära exempel, som till exempel vad en stekpanna är uppbyggd av. De ansåg att dessa är exempel på materia men när det gäller mer abstrakta begrepp som ljus, magnetfält, skugga, vakuum, värme och ljud uppvisar eleverna mer osäkerhet och brist på kunskaper. Hälften av eleverna svarade att luft är materia, vilket tyder på ?gasblindhet? hos de övriga.

I den föreliggande studien diskuteras och undersöks olika aspekter av lärandet som sker på ett science center. I arbetets empiriska del undersöks om elever från skolår 4 till gymnasiets år 3 lär sig något om hur fotosyntesen går till, genom att spela det dataspel som heter Fotosyntesen. Totalt ingick i studien 182 elever, uppdelade på tre åldersklasser. Alla deltagande elever fick svara på en enkät med frågor om fotosyntesen. Hälften av dem fick först spela Fotosyntesen.

Fem gymnasieklasser på praktiska program i årskurs två och tre på gymnasiet fick svara på en enkät om fotosyntesen. Undersökningen genomfördes inom kursen Naturkunskap A. Antal elever som deltog i undersökningen var 78 st. Jag genomförde även en lektion kring fotosyntesen i två av klasserna. Dessa två klasser deltog även i en efterstudie.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om vi kunde förbättra elevernas förståelse för fotosyntesen genom ett dramatiserande lärande. Den praktiska delen av arbetet omfattade sex veckor och utfördes i Piteå Kommun i två sjätteklasser, en test- och en kontrollklass. Totalt deltog 52 elever i undersökningen. Bägge klasserna fick ett varierat arbetssätt. Testklassen har, förutom detta , fått genomföra ett drama i ämnet.

Denna studie undersöker hur fotosyntesen behandlas i olika läromedel från högstadiet och gymnasiet i ämnet biologi. Även den förändring som skett över tiden har studerats. Studien berör därför läroböcker från 1970-talet fram till 2000-talet. Undersökningen har genomförts med hjälp av studier av en serie högstadieböcker och en serie gymnasieböcker, genomgång av kursplaner och läroplaner, samt intervju med en lärare från gymnasiet. Syftet med att intervjua läraren var att få en inblick i hur denne upplever lärobokens presentation av fotosyntesen.

Under de senaste decennierna har intresset för matematikinlärning intensifierats och särskilt fokus har ägnats åt metakognition och mer specifikt i en riktning mot lärares och elevers uppfattningar. Åtskilliga studier har sagt sitt och det råder numera vetenskaplig konsensus kring att uppfattningar spelar en betydelsefull roll i matematikundervisning och för utfallet avelevers lärande. Sett till en sådan bakgrund har syftet för den förevarande studien varit att undersöka gymnasieelevers matematikrelaterade uppfattningar som en ansats till att erhålla en inblick i om eleverna omfattar uppfattningar som kan påverka den beteendemässiga relationen till det matematiska lärandet. I ett led att finna svar på det eftersökta har sju kvalitativa intervjuer med fenomenografisk ansats utförts tillsammans med en enkätundersökning på ett större urval. Studiens resultat indikerar att eleverna uppfattningsmässigt förhåller sig till den egna inlärningen på kvalitativt skilda sätt, att många elever har felaktiga uppfattningar och att det är möjligt att urskilja passiva och aktiva attityder till det matematiska lärandet..

Syftet har varit att undersöka och beskriva gymnasieelevers uppfattningar om dans i skolan samt om dessa präglas av sociala relationer och kulturella bakgrunder. Genom enkäter med 108 elever och intervjuer med fem elever vid en gymnasieskola har vi samlat information. Undersökningarna är utförda hos elever med skilda och ofta knappa erfarenheter av dans i skolan. Resultaten har visat på samband mellan deras uppfattningar och tidigare erfarenheter av dans. Många upplevde dans som positivt men saknade en personlig relation till dans i skolan.

I detta arbete undersöker jag gymnasieelevers uppfattningar av förväntningar från lärarna, föräldrarna och sina egna förväntningar för att reda ut om det finns samband mellan dessa variabler och betyg samt betygsambitioner i ämnet svenska A eller svenska som andraspråk A. Jag tittar även på hur förhållandena ser ut mellan dessa variabler. Analysen bygger på data som samlats in via en enkätstudie på fyra gymnasieskolor i Mellansverige. Statistisk analys med chi-tvåtest påvisar starka samband mellan elevernas uppfattningar av förväntningar från svenskläraren och de egna förväntningarna och betyg samt betygsambitioner. Chi-tvåtest visar dock inget samband mellan elevers uppfattningar av föräldrarnas förväntningar och betyg eller betygsambitioner.

SAMMANDRAGUnder min pågående lärarutbildning i samhällskunskap har området demokrati kommit att fånga mitt intresse och eftersom det är gymnasielärare jag skall bli så intresserar jag mig självklart för gymnasieelevers uppfattningar av demokrati. Detta är vad detta examensarbete kommer att beröra. Hur uppfattar våra gymnasieelever demokratibegreppet och finns det någon skillnad mellan hur tjejer och killar ser på demokrati?Robert Dahl lyfter fram några kriterier som han menar borde vara uppfyllda för att demokrati skall råda men hur väl stämmer dessa och gymnasieelevers uppfattningar av demokrati överens?Jag har gjort min undersökning i två klasser på en gymnasieskola, en med tjejer och en med killar. Metoden jag använt för min undersökning är att jag delat ut en öppen fråga till eleverna att besvara.Jag menar att merparten av eleverna finner det viktigast att få vara med att påverka/bestämma och att få vara med att rösta.

Skolan har som uppdrag att förbereda eleverna för det liv de går till mötes efter studentexamen. I den nationella gymnasieskolan kommer alla elever i kontakt med matematik i olika utsträckning. Oavsett hur vardagen ser ut finns matematiken i flertalet situationer, dock osynlig för de flesta. Matematisk kunskap används och skapas men känns inte igen som matematik. Vardagliga sammanhang kan fungera som broar mellan inlärning och användning, men enbart om de används på rätt sätt.

Fotosyntesen kallas den process som omvandlar ljusenergi till kemisk energi. Fotosyntesen sker i tylakoidmembranet och drivs av två stora proteinkomplex, fotosystem II (PSII) och fotosystem I (PSI) då de tillförs energi i form av fotoner. PSI-N är ett mindre protein på ca 10 kDa som ingår i PSI. På något sätt, som ännu inte är klarlagt, samverkar PSI-N med PSI-F och plastocyanin när det dockar till PSI. Det är därför av viktigt att rena fram större mängder av PSI-N för att få djupare kunskaper om proteinet samt dess struktur och funktioner.

Denna studie har undersökt gymnasieelevers motivation i franska, med elevinterjuver som empiriskt material. Den grundläggande strukturen för dessa intervjuer har baserats på det aktuella forskningsläget, vilket främst utgjordes av verk som behandlade motivation inom ramen för andra- och tredjespråksinlärning. Från detta forskningsläge inhämtades även ett antal termer, vilka agerat utgångspunkter för jämförelse i den senare diskussionen, däribland lingvistiskt kapital, instrumental motivation, integrativ motivation samt situationsbunden ångest. Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevers uppfattningar av språkinlärning i allmänhet och franskundervisning i synnerhet, vilket realiserades med ett fenomenografiskt perspektiv, där de analyserade utsagorna strukturerades i hierarkiserade beskrivningskategorier. Dessa beskrivningskategorier är även studiens primära resultat, alltså att de intervjuade respondenterna hade omfattande språkliga resurser, att de hade väldigt olika synsätt på språks funktion och värde samt högst varierande uppfattningar av Frankrike och fransmän.

Media a?r idag en stor del av va?rt samha?lle och har genom den teknologiska utvecklingen fa?tt en stor marknad och har kommit till att bli en stor del av va?r vardag. Hur vi pa?verkas av media och den sociala kontexten sker hela tiden, medvetet och omedvetet pa? olika sa?tt. Syftet i studien a?r att underso?ka gymnasielevers uppfattningar om hur media pa?verkar deras syn om ha?lsa och att vara ha?lsosam.Utifra?n en fenomenografisk ansats i metoden, som syftar till att hitta olika uppfattningar om ett fenomen, har eleverna i studien besvarat en skrivuppgift med o?ppna fra?gor da?r eleverna besvarat dessa med egna beskrivningar kring varje fra?ga.

Attityder till språkriktighet: en enkätstudie av gymnasieelevers attityder till språkriktighet, syftar till att undersöka gymnasieelevers attityder till behovet av språkriktighet i situationer eller sammanhang där information i form av skriven text tas emot. Studien utgår från att språk i dag fungerar under andra förutsättningar än tidigare. Modern teknik, så som chatt och sms har influerat och förändrat villkoren för språk och de befintliga språknormerna. Studien baseras på en enkät där informanterna värderar behovet av språkriktighet för givna situationer. Enkäten har besvarats av 103 elever från fem gymnasieklasser i Norrbotten.